Försöksakademiker

Språklig misshandel i skrivform

Det finns ett antal ord och uttryck som används av personer som inte på något sätt har dessa i en för dem naturlig konversation. Ett tydligt exempel på en kreativitetsbefriad skribent med hög svansföring är den som använder uttrycket "I allmänhet .... och i synnerhet..."
Exakt då och där brukar jag stoppa mina plötsligt akut sargade ögon från att ta in meningen (eller ännu värre andemeningen) som skribenten wanna-be-akademiskt tror sig fått in med hjälp av en egenupplevd snygg liten knorr i texten. Oftast lyser tilltaget upp som en teaterspotlight ur texten. Man blir bälndad från innehållet och kan även känna visst illamående.  Den bild som jag ser framför mig är en något för kort man med ett självbelåtet minspel som antyder att "där fick jag minsann till det!"
Förmodligen är det dessutom så att det inte på långa vägar är första gången han (för det är en han...) använder sig av sammansättningsuttrycket men hans komplexartade behov av bekräftelse har skapat nysensationsupplevelse igen.
Förmodligen avslutar samma individer sin kria med orden "Till syvende och sist"... utan att ha den minsta aning om att det är en försvenskning (förvanskning?) av ett danskt uttryck (syvende og sidst) och att det syftar på den bibliska skapelseberättelsen där Gud vilar på den sjunde dagen. Högst sannolikt är det som följer efter den inledningen inte kopplat till vila...
Det här går ju inte att göra något åt annat än att personen blir oläst så pass att kolumnen, inlägget, rapporten eller bloggen slutar att synas. Avsked fungerar också bra om det är en möjlighet.

De och dem
Ja... här kommer det. Snälla, snälla alla, som inte har en naturlig känsla för hur olika objektsformer böjer dessa två misshandlade ord, låt bli att skriva dem. 
Varför vill man på något pseudoakademiskt sätt försöka sig på en formulering som man inte använder rätt i vardagsspråket? Förmodligen, helt utan eftersök, så är det samma människor som jag beskriver i det förra stycket, som också ger sig in i det här.
Använd "dom" när ni inte kan skilja på på formerna. Det gör ni säkert i ert rättvisande talspråk.
Läste nyligen på ett emballage för en typ av lökhackare som lanserats med en av våra 13-på-dussinet mästarkockar; ... dem roterande knivarna... Detta står alltså på en tryckt förpackning som rimligen borde texttvättats både människoanalogt och digitalt. Detta är mer än tillräckligt för mig att ifrågasätta kvaliteten på produkten. Idioiter skulle Skarsgårds rollfigur sagt!
 

Lungt eller lungnt
Eftersom jag skrivit dessa två ord som en rubrik, så ser kanske de rättstavningshavererade hjärnor som inte har använt skola och utbildning till att lära sig något, hur makabert fel det blir.

Kort slutsats
Det finns fler ord och uttryck naturligtvis som misshandlas.
Det är på ett sätt helt ok om det är en slags inkompetens som manifesteras så. Men... det som stör mig såpass så att jag sitter här och skriver är att vissa skriftskapande personer verkligen verka tro att de besitter en slags finess, som de träffsäkert ska bringa till läsarna som i sin tur ska sucka välbehagligt av ordkonstnärens fullkomlighet.